Splittrat
Måndagar har vi morgonmöte med mina "nya" (sen nyår) arbetskamrater som kommit i och med att vi fått utökade arbetsuppgifter. Från början var tanken att det skulle vara ett snabbt möte, ca en timme inför arbetsveckan. Förra veckan höll vi på fyra timmar. Idag var vi klara "redan" 10.30. Hela dagen går och sen ska det skrivas mötesprotokoll (min uppift idag) kollas upp saker som delegerats under mötet. Dessutom fick jag visa de andra hur man lägger in reseräkningar + att jag har en ganska ny kollega som egentligen är vikarie för mina 50% mammaledighet och henne måste jag också ta hand om. 1000 frågor hela tiden, vilket är ok, men det splittrar min dag totalt!
När vi just kommit ut från mötet och jag hade fem handläggare på rummet som skulle se på när jag registrerade i datorn, samtidigt som de diskuterade valet av hängmappssystem till arkivering så ringde världens goaste F. Först var det så rörigt att jag inte fattade att det var han, sen blev jag alldeles varm i hjärtat. Tänk att min lilla kille är så stor att han kan ringa och berätta att han ritar traktorer med mamma K!
Sen rejsade vi igenom reseräkningarna lite lättare tyckte jag. :-)
När det var dags för lunch var jag helt koko i huvudet ändå, efter att hela fm försökt gör sjuttitre saker samtidigt. Satt som en zombie och tuggade i mig mackorna. Efter lunch gick vikarie-kollegan hem och då blev det lite mindre upphackat.
Har "upptäckt" fler stora arbetsuppgifter som min närmaste kollega (och halv-chef) samt chef inte har en aning om så efter lite trassel fick jag till ett möte i morgon. Känns nervöst eftesom jag fortfarande tycker att jag är ny på mitt jobb (två år...) och att de ska veta mer än jag gör. Tänk om de bara säger "jamen det dääär visste vi och har planerat såhär"? Då känner jag mig dum. Men just nu känner jag mig som top of the world eftersom jag har kontroll och DET gillar jag! :-D
Avslutade dagen med att avliva en katt på vägen hem och det var kanske inte det roligaste, men eftersom det var en vild katt som slapp vara ut eoch frysa/svälta får jag försöka lägga det på hjältekontot även om jag inte gillar att avliva katter!
Ska försöka kontra med en bild på vår egen vildkatt som jag tämjde genom att ligga en månad på mage framför fåtöljen hon gömde sig under. (Jag pluggade samtidigt och hade ej barn på den tiden...)
Hjördis:
Typisk kattpose när man har kamera med snöre i! :-)
Just det, den här vill jag baka (och trycka i mig) i helgen.
Näääää. va du tvungen? Nyfiken som jag är....! var jag ju självklart tvungen att spana in länken -den här- vill jag trycka i mig i helgen..... och "chokladoman" som man då ändå e XD så kunde ja ju självklart inte låta bli dragnings kraften till den fina chokladtårtan....hmpf... plånboken börjar ju ligga på svältgränsen...de e ju som sagt inte gratis med renoveringar,räkningar o allt.. Tänk vad fint de hadde suttit om man vann på triss -få 50.000 i månaden i 25år....som reklamen säger..-plötsligt händer de! ...-men när undrar jag? :D
Låter ledsamt att du fick avliva kissen påvägen hem. men du gör ju helt klart rätt i att lägga de på hjältehyllan. vi har ozzå 2 vild kissar :D de märks ju inte idag då men..he he ska lägga in bilder på mina lurviga hjärtan så kan du få se;) men de kan ta 1vecka innan de händer,,våran riktiga dator e på lagning, så jag sitter för tillfället med en mini laptop :/
Hade så bäst :D ser fram mot att få läsa fler inlägg :D
Kul att det finns fler mer onormalt stort chokladbehov! :-D Ber naturligtvis om ursäkt om jag spränger ekonomin! ;-) ...och JA TACK till 50 000 i månaden i 25 år! Shit vad grejer man skulle kunna fixa då. Ser fram mot att se dina kissar sen. :-)
